torsdag 25 november 2010
Ännu mer Skansen
Lokatten (eller Lodjuret) var supersocial och häftig när den klättrade i träd. Många blir förvånade av katter som klättrar och hoppar, men det är ganska vanligt. Min (Marias) katt är en skicklig garderobsklättrare och man hittar hennes oftast längst upp på värmepannan ihopkurad till en boll när hon ligger i värmen och sover. Visenten, som är släkt med den amerikanska bisonoxen, var inte alls lika intresserad. Snarare likgiltig eller kanske bara hungrig. Renarna var också ganska ointresserade, men de fick oss att tänka på julen som snart är här och då blev vi genast lite gladare.
onsdag 24 november 2010
Skansen
Vi hade tänkt ta oss till skansen i Söndags för en liten exkursion men såg som tur var att vi skulle dit på tisdagen. Och mot skansen blev det! Det blev en mysig och kall eftermiddag med fina djur. Häftigast var nog lodjuret som satt i ett träd. Tyvärr hade batteriet tagit slut då. Här är lite bilder!
onsdag 10 november 2010
Svampjakt och vackra vykort
Dessa 3 sorters svamp hittade min mamma för någon månad sen och jag tog en bild på dem för att nu kunna visa dem för er! Nedan följer också ett par bilder på vykort som jag och min mamma gjorde 01 på Gotland. Vi plockade diverse växter som vi sedan presstorkade. Sedan placerade vi dem på dessa kort och placerade sedan ett platshölje över dem (sån plast man använder för att plasta in böcker). Så fort fick man ett par personliga vykort! / Julia
Blek taggsvamp, Kantarell, Trattkantarell/Höstkantarell
tisdag 9 november 2010
Sparvhök
Tidigare under vårt arbete såg vi ju en Sparvhök under en exkursion, så i detta inlägg tänker vi fördjupa oss lite i sparvhöken.
Sparvhöken (Accipiter nisus) är en dagaktiv rovfågel, som förekommer från nordvästra Afrika till stora delar av det tempererade och subtropiska Eurasien. I Europa är den en av de vanligaste rovfåglarna. Fågeln lever av rov och är specialiserad på att fånga fåglar i skogsmark. Dess utseende med korta breda vingar, ganska trubbig vingspets och lång stjärt,är anpassade för manövrering i skogsbiotoper. Men Sparvhöken förekommer även i mer öppna landskap men kan även i särskilda fall förekomma i trädgårdar och stadsparker.
Sparvhöken jagar genom överraskningsattacker men jakter kan även uppstå och då kan Sparvhöken fånga sitt byte upp och ner. Deras huvudföda är mindre fåglar och kan under jakt efter föda flyga 2-3 kilometer/ dag.
Hanen: En vuxen hane är 29–34 cm lång, med ett vingspann på 58–65 cm, och väger 131-180 gram. Den är jämt blygrå till gråblå på ovansidan, undersidan är fint bandad i rött på vit botten vilket får den att se orangefärgad ut på håll, och irisen har en orange gul ton. Hanar tar främst mesar, finkar, sparvar och fältsparvar när de jagar och fånga byten upp till 120 g.
Honan: Honan är 25% större än hanen och mäter 35–41 cm på längden, har ett vingspann på 67–80 cm,och väger 186-345 gram.Honan har grå till gråbrun ovansida, tvärvattrad undersida i grå brunt, och med klargul iris. Honan brukar oftast ta trastar och starar som föda och kan fånga byten upp till 500 g
Båda könen har långa, smala, gula ben med svarta klor, och stjärten har hos båda könen 4-5 glesa mörka tvärband.
Sparvhöken häckar i frodiga, större skogsområden, ofta med barrskog eller blandskog. Den placerar ofta sitt bo i en grenklyka, nära stammen där två eller tre grenar börjar, eller närmre toppen i en högre buske. Den föredrar att placera sitt bo i barrträd. Den bygger ett nytt bo varje år, där hanen gör merparten av jobbet. Det placeras i närheten av förra årets bo och ibland används ett gammalt Skogsduvebo som grund. Om man har haft Sparvhök i närheten kan man alltså få chansen att upptäcka den igen. Den lägger en kull per häckningssäsong som består av fyra till fem ägg och ruvningen brukar vara i 33 dagar. Ungarna lär sig att flyga efter c:a 27-31 dagar men är beroende av sina föräldrar lika länge. Medellivslängden för Sparvhöken är 3 år men den äldsta Sparvhöken upptäcktes i Danmark, den hade blivit hela 20 år!
Sparvhöken (Accipiter nisus) är en dagaktiv rovfågel, som förekommer från nordvästra Afrika till stora delar av det tempererade och subtropiska Eurasien. I Europa är den en av de vanligaste rovfåglarna. Fågeln lever av rov och är specialiserad på att fånga fåglar i skogsmark. Dess utseende med korta breda vingar, ganska trubbig vingspets och lång stjärt,är anpassade för manövrering i skogsbiotoper. Men Sparvhöken förekommer även i mer öppna landskap men kan även i särskilda fall förekomma i trädgårdar och stadsparker.
Sparvhöken jagar genom överraskningsattacker men jakter kan även uppstå och då kan Sparvhöken fånga sitt byte upp och ner. Deras huvudföda är mindre fåglar och kan under jakt efter föda flyga 2-3 kilometer/ dag.
Hanen: En vuxen hane är 29–34 cm lång, med ett vingspann på 58–65 cm, och väger 131-180 gram. Den är jämt blygrå till gråblå på ovansidan, undersidan är fint bandad i rött på vit botten vilket får den att se orangefärgad ut på håll, och irisen har en orange gul ton. Hanar tar främst mesar, finkar, sparvar och fältsparvar när de jagar och fånga byten upp till 120 g.
Honan: Honan är 25% större än hanen och mäter 35–41 cm på längden, har ett vingspann på 67–80 cm,och väger 186-345 gram.Honan har grå till gråbrun ovansida, tvärvattrad undersida i grå brunt, och med klargul iris. Honan brukar oftast ta trastar och starar som föda och kan fånga byten upp till 500 g
Båda könen har långa, smala, gula ben med svarta klor, och stjärten har hos båda könen 4-5 glesa mörka tvärband.
Sparvhöken häckar i frodiga, större skogsområden, ofta med barrskog eller blandskog. Den placerar ofta sitt bo i en grenklyka, nära stammen där två eller tre grenar börjar, eller närmre toppen i en högre buske. Den föredrar att placera sitt bo i barrträd. Den bygger ett nytt bo varje år, där hanen gör merparten av jobbet. Det placeras i närheten av förra årets bo och ibland används ett gammalt Skogsduvebo som grund. Om man har haft Sparvhök i närheten kan man alltså få chansen att upptäcka den igen. Den lägger en kull per häckningssäsong som består av fyra till fem ägg och ruvningen brukar vara i 33 dagar. Ungarna lär sig att flyga efter c:a 27-31 dagar men är beroende av sina föräldrar lika länge. Medellivslängden för Sparvhöken är 3 år men den äldsta Sparvhöken upptäcktes i Danmark, den hade blivit hela 20 år!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)