Sparvhök

Tidigare under vårt arbete såg vi ju en Sparvhök under en exkursion, så i detta inlägg tänker vi fördjupa oss lite i sparvhöken.

Sparvhöken (Accipiter nisus) är en dagaktiv rovfågel, som förekommer från nordvästra Afrika till stora delar av det tempererade och subtropiska Eurasien. I Europa är den en av de vanligaste rovfåglarna. Fågeln lever av rov och är specialiserad på att fånga fåglar i skogsmark. Dess utseende med korta breda vingar, ganska trubbig vingspets och lång stjärt,är anpassade för manövrering i skogsbiotoper. Men Sparvhöken förekommer även i mer öppna landskap men kan även i särskilda fall förekomma i trädgårdar och stadsparker. 


Sparvhöken jagar genom överraskningsattacker men jakter kan även uppstå och då kan Sparvhöken fånga sitt byte upp och ner. Deras huvudföda är mindre fåglar och kan under jakt efter föda flyga 2-3 kilometer/ dag.


Hanen: En vuxen hane är 29–34 cm lång, med ett vingspann på 58–65 cm, och väger 131-180 gram. Den är jämt blygrå till gråblå på ovansidan, undersidan är fint bandad i rött på vit botten vilket får den att se orangefärgad ut på håll, och irisen har en orange gul ton. Hanar tar främst mesar, finkar, sparvar och fältsparvar när de jagar och fånga byten upp till 120 g.

Honan: Honan är 25% större än hanen och mäter 35–41 cm på längden, har ett vingspann på 67–80 cm,och väger 186-345 gram.Honan har grå till gråbrun ovansida, tvärvattrad undersida i grå brunt, och med klargul iris. Honan brukar oftast ta  trastar och starar som föda och kan fånga byten upp till 500 g 

Båda könen har  långa, smala, gula ben med svarta klor, och stjärten har hos båda könen 4-5 glesa mörka tvärband.


Sparvhöken häckar i frodiga, större skogsområden, ofta med barrskog eller blandskog. Den placerar ofta sitt bo i en grenklyka, nära stammen där två eller tre grenar börjar, eller närmre toppen i en högre buske. Den föredrar att placera sitt bo i barrträd. Den bygger ett nytt bo varje år, där hanen gör merparten av jobbet. Det placeras i närheten av förra årets bo och ibland används ett gammalt Skogsduvebo som grund. Om man har haft Sparvhök i närheten kan man alltså få chansen att upptäcka den igen. Den lägger en kull per häckningssäsong som består av fyra till fem ägg och ruvningen brukar vara i 33 dagar. Ungarna lär sig att flyga efter c:a 27-31 dagar men är beroende av sina föräldrar lika länge. Medellivslängden för Sparvhöken är 3 år men den äldsta Sparvhöken upptäcktes i Danmark, den hade blivit hela 20 år!